JULENS ABC från advent till önskeöl  Notisas julabc från advent till öl - klassikern »

ADVENT - ALLVAR	ADVENT	ADVENTSKRANS	ALLVAR	ANNONSER
<< Första Nästa >> Julens traditioner från A till Ö I vår del av världen har vi sedan urminnes tider firat när midvintermörkrets allt kortare dagar byts mot ljusare tider. Redan i forntiden kallade man denna midvinterfest för jul. Före kristendomens införande fanns ett midvinterblot vid denna tid på året. I julens ABC kan man läsa om nyare och äldre traditioner. Här får du veta varför vi firar advent, Lucia, julafton, trettondedag samt mycket annat att värt att veta. Sidorna kompletteras kontinuerligt. COPYRIGHT  Copyright gäller beträffande all text och alla bilder som publiceras på Notisas och Nordicsites hemsidor. All kopiering och publicering av texter och bilder utan tillstånd är otillåten. Otillåten publicering debiteras med minst 100% på Notisa Nordicsites ordinarie priser för publicering. Beställning av artiklar och bilder kan göras via Notisa media (Notisa Bildarkivet) All rights reserved do not use text or pictures from this site without written permission from Notisa mediaarchives. OBS Copyrightinformation TEXT, BILD, IDÉ OCH RESEARCH: INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK © 2000-2009 SAMTLIGT MATERIAL OMFATTAS AV COPYRIGHT OCH FÅR EJ PUBLICERAS TILL NÅGON DEL UTAN TILLSTÅND FRÅN NOTISA BILDARKIVET ELLER INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK SOM FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN ATT NEKA ANVÄNDNING. OTILLÅTEN PUBLICERING DEBITERAS. Beträffande artiklar och bildmaterial kontakta Notisa Bildarkivet	ADVENT = Förkortning av latinska ADVENTUS DOMINI vilket betyder Herrens ankomst. Den kristna kyrkan började fira advent under 500 talet. Då var det en allvarlig förberedelsetid med fasta botgöring och eftertanke inför Jesu födelsestund. Ingen instrumentalmusik förekom i kyrkorna. Helgonbilder och altare behängdes med flor i kyrkosorgens violetta färg. ADVENTSFÄRGER = I den tidigkristna kyrkan var adventstidens liturgiska färg violett. Det var kyrkosorgens officiella färg som i sig innefattade det himmelska blå och blodets röda färg. Adventsfärgerna är numer vitt, violett (blått) och rött i fastställd ordning. De liturgiska färgerna är de färger som används i kyrkan för att betona vissa högtiders karaktär. Vitt symboliserar glädje, jubel och är juldagens färg. Violett och blått är botgörelsens färg och används under adventstiden. Rött är Andens färg och används annandag jul i vår kyrka. I den tidigkristna kyrkan var adventstidens färg violett. ADVENTSSÖNDAGAR = Vi har i vårt land fyra adventssöndagar. ADVENTSTID = Omfattar i den Luterska och Romersk Katolska kyrkan de fyra veckorna fram till jul. I den ortodoxa kyrkan omfattar adventstiden sex veckor. I vårt land liksom i flera andra länder börjar kyrkoåret med advent. Kyrkoåret är den fastlagda ordningen av kyrkliga högtidsdagar som börjar med första söndagen i advent och avslutas med domsöndagen. Kyrkoåret indelas i julkretsen, påskkretsen, trefaldighetstiden och böndagarna. I den tidigkristna kyrkan börjades kyrkoåret med påsken. ADVENTUS DOMINI = Latin som betyder herrens ankomst Se advent ovan. ADVENTSGRAN = Vanligen en mindre gran som anskaffades till första advent. Adventgranar fanns i kyrkor och sk. finare hem. De pryddes enbart med ljus. Varje dag i adventet markerades med ett ljus. Numer har vi under adventstiden "ljusprydda" granar utomhus på gårdstun och balkonger. ADVENTSRIM = Dikter och sånger med julanknytning. ADVENTSKALENDER = Illustrerad kalender numrerad från ett till tjugofyra. Den har i regel små luckor som skall öppnas. Det finns även adventskalendrar med små gåvor avsedda att öppnas en för varje dag fram till jul. Adventskalendern som var avsedd för barn har troligen sina förebilder i Tyskland, England eller i Amerika. Det var i början av 1930-talet som adventskalendrar började förekomma där. Scoutrörelsen blev en spridningsfaktor för adventskalendern. I Sverige var det flickornas scoutförbund som 1932 introducerade adventskalendern. Under slutet av 1950-talet började adventskalendrar att delas ut i reklamsyfte av bl.a. ICA. I radion och i TV började man sända särskilda programserier under adventstiden där ett avsnitt om dagen presenterades. Programmen kallades sammanfattade Julkalendern även om innehållet inte alltid hade anknytning till jul och advent.	ADVENTSKRANS = Festkransen som hängdes i band i taket vid högtidliga tillfällen var en kontinental stadsbunden tradition. Vid bröllop och kalas användes en kransformad ljuskrona som dekoration över honnörsbordet. Med tiden blev det tradition att pynta sitt hem med krans även under adventstiden. Dock brukade man vara noga med färgen på banden. I katolska hem var kransbanden violetta eller vita, i protestantiska hem valde man röda eller gröna band. Kransen som adventsdekoration blev vanlig under 1800-talet. Den förekom huvudsakligen i två sammanhang, som dörrdekor och som takkrona med fyra ljus. Materialet i takkronan var i regel någon vintergrön växt. lingon eller gran. I takkronan placerades fyra eller flera ljus. I vanliga bondehem var halmkronan eller julkronan en traditionell festdekoration som hängdes över festbordet i juletid. Den var ofta dekorerad med figurer och hade karaktären av mobil. ADVENTSLJUS = Ett ljus per söndag tänds under adventstiden. Det finns även ljus med särskilda markeringar för varje dag i adventet. Meningen är att ljuset skall brinna en liten stund varje dag. Traditionen att tända fyra adventsljus är inte särskilt gammal. Det finns berättelser från sent 1800-tal om att man tände fler ljus för varje helg fram till jul. Även trearmade och flerarmade s.k. grenljus gick under benämningen adventsljus. De vackraste exemplaren av ljusen sparades till julbordet och kallades då julljus. De flesta jul och adventsljus stöptes i gamla tider av talg. Stearinljus var en lyxvara som blev vanlig först under senare delen av 1800-talet. ADVENTSLJUSSTAKE = Ljusstake med plats för fyra ljus. I vårt land var den vanligaste typen av adventsljusstake den där ljusen placerades i rad. Cirkelformen var vanligare i södra Sverige. I gamla tider förekom att trearmade ljusstakar kallades adventsljusstakar. De var vanligen tillverkade i trä och bemålade med klara färger. Längre fram mot jul kallades samma ljusstakar för julljusstakar. Inför den stora högtiden pyntades de med krusat papper. De första elektriska ljusstakarna som brukade ha sju ljusformade lampor kallades adventsljusstakar i marknadsföringen. Dessa elektrifierade ljusstakar fick sitt genombrott under 1960-1970-talen. ADVENTSSTJÄRNA = Den femuddiga orangefärgade pappersstjärnan som var avsedd att användas tillsammans med elbelysning som fönsterdekoration i adventstid. Den kallades dock allmänt också julstjärna. Den blev mycket snabbt populär under 1940-1950-talen. Adventsstjärnan anses ha kommit ifrån Tyskland. Där fanns under 1800-talet Herrnhutarna. De högtidlighöll adventstiden genom att pryda sina fönster med papperslyktor i form av stjärnor. Stjärnorna illuminerades av fotogenlampor. Herrnhutarnas hade börjat tillverka stjärnor efter att deras missionärer hade varit på besök i Sverige. Enligt en muntlig tradition var stjärngossesjungningarna och kringbärandet av papperslyktan inspirationen till herrnhutarnas adventsstjärna. Det blev med tiden en betydande industri av adventsstjärnetillverkningen. Snabbast framgång fick adventsstjärnan i Sverige. ADVENTSVÄDER = Så många solskensdagar som man kunde räkna till i advent så många ovädersdagar skulle det bli innan påsk.	ALLVAR = Rätta sinnestämningen under adventstiden. Då skulle man fasta och tänka på livets förgänglighet. Bröllop och kalas borde inte förekomma under adventstiden. ANDERS = Anders har namnsdag den 30/11. Dagen var en märkesdag beträffande julvädret. Enligt bondepraktikan braskar julen om Anders slaskar. ANNADAGEN = Den 9/12 är det Annadagen. Enligt Legenden hette Jungfru Marias mor Anna, men det är inte säkert att det är just Jungfru Marias moder som ihågkommits annadagen. I nutidens romersk-katolska helgonkalender har jungfru Marias moder en dag mitt i sommaren som hon delar med sin make Joachim. Enligt folklig uppfattning gick Anna med Kanna, dvs. julölet skulle vara färdigbryggt, denna dag. Lutfisken skulle läggas i blöt. ANNANDAGEN = Annandag jul, dagen efter juldagen var en livlig festdag i gamla tider. De som övernattat i kyrkbyn för att övervara julotta körde i kapp med hästarna på hemvägen. Det kördes också i kapp till någon nordrinnande öppen källa för att låta hästen dricka. Enligt folktron skulle hästen bli frisk och stark om den fick dricka av vattnet. Men det gällde att komma först till källan, för kraften i vattnet minskades efter varje häst som druckit ur den. Källritterna kunde också ske under mer organiserade former. Ryttarna sjöng Staffansvisan vid alla gårdar som passerades under färden till källan och passade på att få smakbitar av julmaten och prov på juldrickat. Detta kallades att rida Staffans skede. Se även Staffans skede. Det ställdes också till med kalas för släkt och vänner. Ungdomarna samlades till s.k. julstugor som var dans- och lektillställningar. Annandagens dansaftnar var också tillfället då julspöket framträdde. Julspöket såg inte sällan ut som julbocken och betedde sig också som en sådan. Julspökets uppgift var att ställa till med största möjliga oreda och väcka uppseende. Under annandagen förekom även i en del trakter utdelning av julgåvor till tjänstefolk.	Säkrare hjul          Ge turen en chans