Julens traditioner från
A till Ö
I vår del av världen
har vi sedan urminnes tider firat när midvintermörkrets
allt kortare dagar byts mot ljusare tider. Redan i forntiden
kallade man denna midvinterfest för jul. Före kristendomens
införande fanns ett midvinterblot vid denna tid på
året. I julens ABC kan man läsa om nyare och äldre
traditioner. Här får du veta varför vi firar
advent, Lucia, julafton, trettondedag samt mycket annat att värt
att veta. Sidorna kompletteras kontinuerligt.
COPYRIGHT
Copyright gäller beträffande
all text och alla bilder som publiceras på Notisas och
Nordicsites hemsidor. All kopiering och publicering av texter
och bilder utan tillstånd är otillåten. Otillåten
publicering debiteras med minst 100% på Notisa Nordicsites
ordinarie priser för publicering.
Beställning av artiklar och bilder kan göras via Notisa
media (Notisa Bildarkivet)
|
|
OBS
Copyrightinformation
TEXT, BILD, IDÉ OCH
RESEARCH: INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK © 2000-2009
SAMTLIGT MATERIAL OMFATTAS AV COPYRIGHT OCH FÅR EJ PUBLICERAS
TILL NÅGON DEL UTAN TILLSTÅND FRÅN NOTISA BILDARKIVET
ELLER INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK SOM FÖRBEHÅLLER
SIG RÄTTEN ATT NEKA ANVÄNDNING. OTILLÅTEN PUBLICERING
DEBITERAS.
Beträffande artiklar och
bildmaterial kontakta Notisa Bildarkivet
|
|
|
DADLAR = Söta
dadlar fanns på julens bord hos de välbeställda
redan under slutet av 1800-talet.
DANSLEKAR =
Julens danslekar är
många. De är i många avseenden desamma som brukar
dansas vid midsommar. Julens danser är ringlekar som dansas
kring granen. De vanligaste är Hej tomtegubbar. Midnatt
råder. Räven raskar över isen. Ritsch Ratsch
fillibombom bom. Jungfru jungfru skär. Prästens lilla
kråka skulle ut och åka. Små grodorna. Björnen
sover. Vi äro musikanter och Törnrosa var ett vackert
barn.
|
|
|
DECEMBER = Kallades i gamla kalendrar och almanackor
för julmånaden eller Kristmånaden.
Under julmånaden var man noga med att hålla reda
på månens olika faser. Det som gällde när
nyet tändes skulle vara lyckosamt under nästkommande
år.
Enligt Bondepraktikan var julmånaden orakelmånad
då nästan varje dag hade sin speciella betydelse för
framtiden.
Sålunda säger Bondepraktikan år 1870 om julmånaden:
"Om juledag i nyet månd komma,
Då få wi ett godt år oss till fromma,
Ju närmare Nymånan ju bättre år,
Ju närmare Adventet ju värre det går,
Hör, hör jag will mera säga dig:
Ett träd, som afhugges i de twå dagar, tro mig,
Som i Jul faller och i Thorsmånad först,
Det warar länge starkt och färskt,
Det blifwer på åldren hårdt som en sten,
Det år under sådant sker i gemen."
(Thorsmånad = Januari)
DECEMBER DAGAR = 6, 11, 16, 17 och 18 december var i gamla
tider förkastade dagar då man ej borde byta bostad
eller tjänst. Dessa dagar borde man ej heller träta
med någon eller underteckna köpeavtal. Den 17 och
18 skulle man undvika åderlåtning.
|
|
|
DOPPAREDAGEN = Benämning på julaftonen
eftersom den dagen doppade man i grytan.
DOPP I GRYTAN = Julaftonen samlades familjens medlemmar
och arbetsfolk i köket där man doppade brödskivor
i spadet efter julskinkan och julkorven. Det förekom att
man studerade fettet som flöt i spadet för utröna
vad som skulle hända i framtiden.
|
|
| Pålitliga
jul hjul |
| |
|
|
| |
| Underskatta
inte den goda viljan. Den kan räcka låååångt... |
| |
|
|
| |
|
|
|
|
|
| |
| |
| |
| |
|
