JULENS ABC från advent till önskeöl 
Notisas julabc från advent till öl - klassikern »
HALM - JULGRAN 
HALM
JUL
JULGRAN
ANNONSER


<< Förra Nästa >>

Julens traditioner från A till Ö

I vår del av världen har vi sedan urminnes tider firat när midvintermörkrets allt kortare dagar byts mot ljusare tider. Redan i forntiden kallade man denna midvinterfest för jul. Före kristendomens införande fanns ett midvinterblot vid denna tid på året. I julens ABC kan man läsa om nyare och äldre traditioner. Här får du veta varför vi firar advent, Lucia, julafton, trettondedag samt mycket annat att värt att veta. Sidorna kompletteras kontinuerligt.
 

OBS
Copyrightinformation

TEXT, BILD, IDÉ OCH RESEARCH: INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK © 2000-2009
SAMTLIGT MATERIAL OMFATTAS AV COPYRIGHT OCH FÅR EJ PUBLICERAS TILL NÅGON DEL UTAN TILLSTÅND FRÅN NOTISA BILDARKIVET ELLER INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK SOM FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN ATT NEKA ANVÄNDNING. OTILLÅTEN PUBLICERING DEBITERAS.

Beträffande artiklar och bildmaterial kontakta Notisa Bildarkivet

 

HALM = julhalmen var i gamla tider en viktig beståndsdel i det mesta av julpyntet. Julbocken gjordes av halm liksom julkronan. Därtill var det vanligt att man lade julhalm på golven i stugorna. Det förekom även hackat granris och enris på sina håll. Mot slutet av 1800-talet blev det förbjudet av brandmyndigheterna att lägga julhalm på golven.

HALMBOCK = Julbocken som oftast utfördes av halm blev en vanlig julprydnad under senare delen av 1800-talet. Det var en allmän uppfattning bland gamla berättare att julbocken antingen var en kvarleva av gammal tro och att julbocken påminde om gamle Guden Tors bockar. Andra uppfattningar var att julbocken hade sitt ursprung i onda makters gestaltning. Det finns även andra åsikter. Det förekom att julbocken ställdes under bordet och serverades diverse smakbitar av julmaten. Det fanns även lekar där julbocken i smyg ställdes in hos grannar och bekanta. Det gällde för den som fått bocken att osedd lämna tillbaka den.

HÖKNATT = Enligt forntida tideräkning inträffade höknatten mellan den 13/1 och den 14/1. Höknatten kallas ibland midvinternatten men det är knappast troligt att det är begrepp som avser samma tillfälle. Höknatten var dock liksom midvinternatten en natt fylld av magi.

 

 

 

 

 

 

JUL = Ordet jul är av mycket gammalt ursprung. Det betecknade i förkristen tid festtid. Jul kan också ha varit benämningen på midvinterperioden den 15/11- 15/12. I Snorre Sturalsons berättelser om de nordiska kungarna beskrivs förändring i julfirandet. Förr börjades julen vid Höknatten (som inträffade natten mellan den 13/1- 14/1), berättas det, men efter kung Håkon den Godes beslut att fira jul på kristet sätt firades julen vid den för kristna vanliga tiden. Därtill förekommer uttrycket att dricka jul i de gamla kungasagorna. Höknatten kan vara detsamma som midvinternatten. Midvinternatten ansågs vara en magisk och laddad tid. Då man tog tydor och skådade efter tecken för att utröna framtiden. Detta har av forskare ansetts bero på att julen har sitt ursprung i en förkristen högtid som högtidlighållit de döda förfädernas minne. Det har även förekommit uppfattningar om att julen varit en fruktbarhetsfest med omfattande offerriter.

JULBLOSS = Facklor på höga stänger som ställdes ut på gården under julkvällen och juldagens morgon. Julblossen togs även med till julottan. När man anlände till kyrkan julottemorgonen kastades blossen cirkelform på kyrkbacken. Blossen bildade ett bål som brann under gudstjänsten. Det förkom även att de ställdes i allé utefter kyrkvägen.

JULBRASAN = Olika sorters ved blandades i den brasa som tändes inför julaftonskvällen. I julbrasan kunde man genom att skåda in i lågornas dans få reda på hur framtiden skulle bli. Blå lågor betydde svår tid. Röda lågor lovade goda framtidsutsikter. Den som var särskilt begåvad i spådomskonsten kunde av lågornas form utröna exakt vad som skulle ske inom den närmaste framtiden.

JULFRID = Julfriden var ett världsligt och juridiskt verkande påbud som var knutet till den kyrkliga julhögtiden. Julfriden började när kyrkklockorna ringde in julen på julaftonen och den upphörde först under trettondagen. Det var dubbla böter på alla brott under julfriden. Vissa arbeten fick dessutom inte utföras under denna tid. Inom folktro var de inte rätt att utföra kringgärning under julfriden.

 

 

 

 

JULGRAN = Det var i Tyskland som julgranen först blev populär. Mot slutet av 1800-talet blev det modernt att ha julgran även i vårt land. De första julgranarna var vanligen bordsgranar vilket man kan se på gamla julkort. Julgranen uppfattades av många 1800-tals människor som en modernare uppföljare till det vintergröna offerträd som funnits i templet vid Uppsala i forna tider.

JULGRIS = Julgrisen var en lyx som de flesta unnade sig, även de fattiga. Fläsket och skinkan hade stor betydelse för julfirandet. Vanligen slaktades julgrisen luciadagens morgon. Men det fanns olika provinsiella variationer. Det var vanligt att julgrisen uppfattades som en tradition som hade sitt upphov i vikingagrisarna Särimner eller Guldenborste.

JULKLAPP = Ordet julklapp har sin uppkomst i en lantlig jullek. Leken gällde att klappa på dörren till någon närboendes stuga och kasta in något föremål (julbock) och sedan osedd ta sig från platsen. Den som blev tagen på bar gärning tvingades till någon bothandling. Med tiden blev ordet julklapp beteckning för julgåvor. Det var inte vanligt med julgåvor förrän vid slutet av förförra seklet. I de fattiga familjerna var det inte vanligt med julklappar förrän under 1900-talet.

JULKORT = Det var vid mitten av 1800-talet som speciella kort med julmotiv började tryckas i England. Motiven anknöt till julens religiösa händelser. Med tiden kom det mer profana motiv, t.ex. St Nikolaus, den kontinentala varianten av jultomte. När vykort blev tillåtna att skicka under slutet av 1800-talet blev det mycket populärt att skicka julkort även i vårt land. Portot var lågt och korten hade vackra motiv. De första julkorten importerades från England och Tyskland och visade därför jultraditioner och motiv som var nymodigheter. Det var främst julgranar och St Nikolausgestalter som förekom. Jenny Nyström och Max Hänel började teckna svenska julkortsmotiv under slutet av 1800-talet. Dessa motiv blev mycket populära samtidigt som de framhävde den svenska gårdstomten som en typisk julgestalt.

JULKRUBBA = Julkrubban är en katolsk tradition. I julkrubban åskådliggörs det scenarium som det berättas om i Bibelns julevangelium. Persongalleriet består av Jungfru Maria, Jesusbarnet som ligger i krubban och Josef snickaren som vakar över barnet, herdarna och de tre vise männen. Krubban blev föremål för vördnad under många århundraden. Även efter reformationen kom julkrubban att finnas även i reformerade områdens kyrkor.

JULELJUS = Se även adventsljus. Julljusen borde inte slockna av sig själva under julkvällen. Det betydde död och svår olycka. Om ljuset fladdrade till som av ett vinddrag och sedan slocknade sades att döden gick genom rummet. Det betydde att någon av familjen skulle dö under året.

JULMAT = Den traditionella svenska julmaten varierar naturligtvis i landets olika provinser. Men vissa maträtter är allmänt förekommande. Lutfisken är ett minne från den tid då man fastade under advent, dvs. den romersk katolska medeltiden. Julskinkan tillhör både förkristen och reformatoriska mattraditioner. Julgröten har också varit allmänt förekommande antingen i form av risgrynsgröt eller vitgröt,

JULMARKNAD = Gamla tiders julmarknader hade en speciell inriktning som skiljde dem från vanliga marknadstillfällen. Det såldes inga skrymmande och kostsamma objekt som kreatur och jordbruksredskap vid julens marknader. Julmarknaden tillhandahöll mest småplock, sådant som brukade kallas krimskrams.

Julmarknaderna var vanligt förekommande redan under 1700-talet. De hölls på öppna platser i de större städerna. I Stockholm var det främst julmarknaden i Gamla stan som tilldrog sig den största uppmärksamheten. Marknaden hölls i regel från den 21 december, Thomas-dagen, fram till julaftonen.
(Se även julskyltning)

JULNATTEN = Natten då Jesus föddes. Klockan tolv räknades som Jesu födelsetimma. Det var då djuren kunde prata och då juleljusets låga delade sig i två delar. Det var då rätta tiden att ta tydor och utröna framtiden. Under natten hände det att förfädrens andar återvände till hemgården. Därför borde man av artighet lämna mat och öl på bordet till dem och helst också bereda sovplats åt dem i julhalmen. De kallades att man bäddade för änglarna.

JULOTTA = Julottan var julfirandets höjdpunkt. Då begav man sig arla morgonstunden till kyrkan. Det var viktigt att man inte kom alltför tidigt. Det påstods att de döda höll sin julotta några timmar innan de levandes julotta började. Den som oförskyllt hamnade vid denna julotta kunde råka ut för malören att tvingas med till de dödas boningar när ottan avslutades.

JULSKYLTNING = Julskyltningen blev ett evenemang för både rika och fattiga stadsbor under slutet av 1800-talet. I de stora metropolerna New York, London och Paris annonserades julskyltningar redan under 1850-talen. I Nordens huvudstäder blev julskyltningarna i blygsam form allmänna mot slutet av 1800-talet. Det började med att söndagen innan julaftonen utnämndes till skyltsöndag. Med tiden utökades antalet skyltsöndagar. Det blev första andra och tredje skyltsöndagen. Julmarknadernas utbud av karameller, pepparkakor och sötsaker fick därmed konkurrens.

JULTOMTE = Vår svenska tomte var troligen till sitt ursprung en ätteande. En beskyddande och smått farlig gestalt som vakade över gårdens väl och ve. Han var inte särskilt knuten till julfirandet innan han upptäcktes av 1800-talets julkortstecknare. Det enda som anknöt honom till julen var att han skulle ha sitt fat med julgröt samtidigt som djuren fick extra hö i krubban. Det hörde till att vara generös i juletid. Djur, barn, gamla och tiggare skulle ha litet extra.

JUNGFRU MARIA = Jesusbarnets moder. Hon blev havande genom den obefläckade avlelsen och födde Guds son Jesus.